Frågor och svar
FRÅGOR OCH SVAR
Här hittar du en sammanställning över tio av de vanligaste frågorna om montessori tillsammans med svaren. Vi har hämtat dem från häftet ”Montessori i Sverige – svar på de tio vanligaste frågorna om montessoripedagogiken” utgiven av Svenska Montessoriförbundet.
1. Vad innebär egentligen montessoripedagogiken?
En tydlig och ärlig tilltro till barnet och dess inneboende möjligheter. Varje barn bär inom sig en strävan efter självständighet och en medfödd lust att lära allt om sin omvärld. Montessoripedagogiken har denna kraft som utgångspunkt.
I praktiken bygger sedan pedagogiken på fyra moment;
Maria Montessori kallade det att sätta barnet i centrum. Idag, nära 100 år efter att den tanken formulerades för första gången, har den på intet sätt mist sin betydelse.
2. Vad skiljer montessori från vanlig pedagogik?
Allt mindre, faktiskt. Den vanliga svenska skolan har närmat sig montessoripedagogiken. Den senaste läroplanen Lpfö 98, är tydligt inspirerade av Maria Montessoris pedagogik.
Fortfarande har dock de barn som går i en montessoriklass större möjlighet att utvecklas efter sina egna förutsättningar.
I åldersblandade klasser får de möjligheter att välja och ta till sig de kunskaper som just då intresserar.
Det är barnen själva som styr sin kunskapsinhämtning. Förmågan att själva planera växer under lärarens ledning.
Montessoripedagogiken innebär ett sätt att lära som främjar utvecklingen av självständiga människor, engagerade i sina egna liv.
3. Finns det montessoripedagogik både på förskolan och i skolan?
Det finns idag montessoripedagogik från småbarnsgrupper och förskola upp till gymnasiet.
Allra störst utbredning har pedagogiken i förskolan och de tidiga skolåren. Samtidigt växer efterfrågan på pedagogiken i de högre åldrarna i takt med att de barn som börjat i förskolan blir äldre.
Därför ser vi allt fler montessoriskolor för barn i skolåren 4–9.
4. Är det skillnad på en montessorilärare och en vanlig lärare?
Ja, i den mån att en montessorilärare har byggt på sin vanliga lärarexamen med en montessoriutbildning. Det innebär att montessoriläraren behärskar den metodik som ingår i pedagogiken;
5. Passar montessoripedagogiken alla barn?
Ja. Montessoripedagogiken bygger på att varje barn är unikt. Varje barn möts med respekt där det just då befinner sig i sin utveckling. Ett sådant synsätt kan inte vara fel för något barn.
Dock krävs att även föräldrarna tar till sig montessoripedagogikens tankar och filosofi, annars får barnet uppleva två världar; en i skolan och en hemma.
Med en hårdragning kan man säga att montessoripedagogiken passar alla barn, men inte alla vuxna.
Det beror på barnet – och den skola det byter till. Det har visat sig att ett byte av pedagogik är svårare för barn i 9–10-årsåldern än för barn i 12–13-årsåldern.
Ett montessoribarn är i allmänhet en självständig, initiativrik och intresserad elev. Finns det utrymme för dessa kvaliteter i den nya skolan kommer övergången att gå utan problem. Arbetar den nya klassen däremot efter en traditionell och gruppinriktad pedagogik, kan det vara svårare.
Omsorg från föräldrarnas sida i valet av ny skola är därför lika viktig som den omsorg de visade när de valde en montessoriverksamhet.
7. Varför går barnen i åldersblandade grupper?
Maria Montessori delade in barns och ungdomars utveckling i fyra olika stadier:
0–6 år, 6–12 år, 12–18 år och 18–24 år.
Inom dessa perioder utvecklas barnen olika, utifrån sina egna förutsättningar. I en åldersblandad grupp eller klass får barnens olika utvecklingstakt fritt spelrum. Kunskapsnivå är därmed inte detsamma som åldersnivå och därigenom försvinner konkurrenstänkandet.
Den åldersblandade gruppen ger också de äldre barnen möjlighet att hjälpa och ta ansvar för de yngre. De yngre barnen har behov att lita till de äldre och deras möjlighet att hjälpa.
Jo, när de själva har behov av det.
Ett barn som arbetar med en intressant uppgift har förmågan att absorberas av sina upptäckter. Ett längre arbetspass, istället för tidsbegränsade lektioner av traditionellt snitt, ger barnet möjlighet att göra just det. När så känslan av att ha genomfört uppgiften infinner sig, kan barnet ta en paus, koppla av och ställa om sig inför nästa arbete.
Inom montessoripedagogiken har begreppet disciplin en positiv laddning. Här handlar det om den disciplin som kommer inifrån, byggd av den egna kraften och en förståelse för andra människor. Fjärran från den kommenderade lydnad som vi annars förknippar med begreppet disciplin.
Montessoripedagogiken syftar till att utveckla hela barnet till en ansvarskännande människa, säker på sig själv och sin egen förmåga. När barnet växer utvecklar det självkontroll, självrespekt och självdisciplin. Barn som besitter dessa förmågor blir självständiga människor utan behov av att få sig disciplin påförd utifrån.
Det tillkommer ständigt nya montessoriförskolor och skolor runt om i landet. Det säkraste sättet att ta reda på var dessa finns är att antingen själv söka via en sökmotor på nätet eller gå in kommunens hemsida och söka vilka alternativ av skolor det finns i just den kommunen.
Varför inte använda Google? Båda grundarna, Larry Page och Sergey Brin, har gått på Montessori.
